Övervikt eller dess behandling. To be or not to be?…

Vinster med övervikts behandling?

Att förstå och jämföra komplikationer, dödlighet och kostnader relaterade till fetma, samt effekterna av behandlingar som Wegovy och bariatrisk kirurgi, är avgörande för att fatta informerade beslut om hälsa och vårdåtgärder man vill ta ställning till. Fetma ökar risken för flera allvarliga hälsotillstånd, inklusive typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer och psykiska sjukdomar. Men för de drabbade innebär också en betydande riskfaktor för förtid död, med en 50-100% ökad relativ risk för att dö. Enligt Global Burden of Disease (GBD) registrerades 2021 totalt 61 dödsfall per 100 000 invånare årligen, fram till år 2021. Globalt beräknas ab upptill 8 % av samtliga dödsfall adresseras till denna sjukdom. Inflationsjusterade samhällskostnaderna för fetma bland vuxna i Sverige uppdaterades 2023 och landade på 125 miljarder kronor per år, vilket motsvarar runt 2 procent av BNP årligen.

Kliniska studier har visat att Wegovy kan leda till en genomsnittlig viktnedgång på cirka 15 % av kroppsvikten efter 68 veckors behandling. Under en treårsperiod skulle den totala kostnaden för behandlingen uppgå till cirka 136 800 kronor (3 800 kr/månad × 36 månader). Vanliga biverkningar inkluderar illamående, diarré och kräkningar. Dessa är oftast milda till måttliga och tenderar att avta över tid.

Bariatrisk kirurgi, såsom gastric bypass och sleeve-gastrektomi, har visat sig vara den mest effektiva behandlingen mot fetma och dess följdsjukdomar, med betydande och långvarig viktnedgång. I Sverige, täcks kostnaden för operationen vanligtvis av den offentliga sjukvården för patienter som uppfyller kriterierna. Privat finansierad kirurgi kan kosta mellan 80 000 och 100 000 kronor. Moderna tekniker har minskat riskerna, med en dödlighet jämförbar med vanliga planerade allmänna kirurgiska operationer. Komplikationer kan inkludera näringsbrister och procedurrelaterade problem.

Läkemedelsbehandling, Även om Wegovy medför en betydande kostnad för patienten över tre år (~136 800 kr), kan det vara ett alternativ för dem som inte kvalificerar sig för eller önskar kirurgi. Bariatrisk kirurgi innebär en engångskostnad som ofta täcks av sjukvården, vilket gör det mer kostnadseffektivt på lång sikt för kvalificerade patienter.

Båda behandlingarna kan leda till betydande förbättringar i hälsa och livskvalitet genom viktnedgång och minskning av fetmarelaterade komplikationer. Valet mellan dem bör baseras på medicinsk bedömning, patientens preferenser och tillgång till vård. Vid behandling av fetma är både läkemedelsbehandling och s.k. bariatrisk kirurgi effektiva metoder, men de skiljer sig åt beträffande effektivitet, risker, kostnader och långsiktiga resultat.

Bland läkemedel visar semaglutid (Wegovy, en GLP-1-receptoragonister) den bästa genomsnittlig viktnedgång på cirka 15 % av kroppsvikten efter 68 veckors behandling hos 85% av de som behandlas (med en ca årskostnad på 49 400 kr). Vanliga biverkningar inkluderar illamående, diarré och kräkningar. Allvarliga biverkningar är sällsynta men kan omfatta pankreatit. Efter avslutad behandling tenderar cirka 70 % av patienter att återfå ca 70 % ursprungliga vikten inom ett år efter att behandlingen har avslutats, vilket understryker vikten av långsiktiga livsstilsförändringar. Det finns inga uppgifter om långsiktiga behandlingstider på exempelvis 2 år som skulle innebära ungefär samma kostnad för patienten om man väljer kirurgi istället.

Genom tillämpande av kirurgiska metoder såsom gastric bypass och sleeve-gastrektomi uppnår 90 % av patienterna en genomsnittlig viktnedgång upp till 25 % av kroppsvikten hållbar under fem år efter operationen. 50 % av patienterna kan åtefå 20 % av den ursprungliga vikten två år efter operationen. Moderna tekniker som laparoskopisk kirurgi har minskat dödlighetsriskerna till f.n. cirka 0,3 % (lägre än risken av att dö i en höft- eller knäplastik); och betydande färre komplikationer under operation. Näringsbrister förebyggs huvudsakligen med korrekt sjukvårdsstöd och procedurrelaterade problem.

I Sverige täcks kostnaden för operationen, men inte får läkemedelsbehandling med denna indikation vanligtvis av den offentliga sjukvårdsförmånerna för patienter som uppfyller kriterierna, men vårdgarantin kan vara svårt att hållas. Av denna anledning har patienterna rätt att få sin operation bekostad av försäkringskassan om operationen utförs vid andra europeiska kliniker (även privata), dock får patienten bekosta själva operationer vid privata kliniker i Sverige mot en kostnad mellan 80 000 och 100 000 kronor.

Läkemedelsbehandling erbjuder flexibilitet och är mindre invasiva. Bariatrisk kirurgi, å andra sidan, är effektivare och mer varaktig men har större initiala risker och kostnader. Valet mellan dem baseras på individuell medicinsk bedömning, där patientens preferenser och en avvägning mellan effektivitet, risker och kostnader bör tas i beaktande. Hållbara livsstilsförändringar är avgörande för långsiktig framgång i behandlingen av fetma. En långtidsuppföljning av patienter i riskzonen för typ 2-diabetes som gått ner minst 5 procent i vikt efter ett års behandling med metformin eller placebo, alternativt intensiv livsstilsintervention, visades att metformin gav störst bibehållen viktminskning. Därför rekommenderas att bibehålla ett hälsosamt livsstilsbeteende balanserad kost rik på näringsämnen kombinera med ett effektivt träningsprogram, och övervägande av kontinuerlig metforminbehandling (särskild om insulinresistens kvarstår), som åtgärder som kan hjälpa till att stabilisera vikten. Överbevakning och stöd av kompetent sjukvårdspersonal som kan identifiera tidiga tecken på viktuppgång, eller behandlings biverkningar som kan uppstå möjliggör tillämpande av snabba interventioner.