Med läkemedelsbehandling kan man förvänta sig en viktnedgång på 5–15 % av kroppsvikten, beroende på typ av läkemedel och individens förutsättningar. Detta kan ge stora hälsovinster, såsom förbättrad blodsockerkontroll, lägre blodtryck och minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Dvs att förbättra den totala hälsan, minska risken för följdsjukdomar och öka livskvaliteten.
Med regelbunden uppföljning av läkare och stöd från vårdteamet på CK Klinikerna, Nässjö Läkarhus kan läkemedelsbehandling vara en effektiv del av din resa mot bättre hälsa och välbefinnande.
Vinster med läkemedelsbehandling vid övervikt
Läkemedelsbehandling kan vara ett värdefullt komplement för individer som inte uppnår tillräcklig viktnedgång enbart genom livsstilsförändringar. Dessa läkemedel verkar genom att minska aptiten, öka mättnadskänslan eller påverka metabolismen, vilket underlättar viktminskning och förbättrar hälsorelaterade riskfaktorer.
Fetma är en betydande riskfaktor för flera allvarliga hälsotillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer, vilket leder till en ökad risk för förtida död. I Sverige är högt BMI den femte största orsaken till död, med 61 dödsfall per 100 000 invånare årligen.
Läkemedelsbehandling kan vara ett effektivt komplement till livsstilsförändringar vid övervikt, särskilt för personer som har svårt att uppnå tillräcklig viktnedgång genom kost och motion ensam. Behandlingen anpassas individuellt och används främst för att hjälpa personer att hantera hunger, öka mättnadskänslan eller minska absorptionen av fett från kosten.
Läkemedelsbehandling för viktnedgång, såsom med GLP-1-receptoragonister (t.ex. Saxenda, Wegovy), har visat sig vara effektiva för att minska vikten och därmed relaterade hälsorisker. Allvarliga biverkningar är sällsynta, och dödsfall direkt kopplade till dessa läkemedel är mycket ovanliga. Däremot är det viktigt att patienter övervakas noggrant under behandlingen för att säkerställa säkerhet och effektivitet.
Läkemedel för behandling av övervikt är i första hand aktuella för:
Läkemedelsbehandling är alltid en del av en helhetsstrategi där livsstilsförändringar utgör grunden.
Insulinresistens: Diagnos och behandling
Insulinresistens innebär att kroppens celler har nedsatt känslighet för insulin, vilket kan leda till förhöjda blodsockernivåer och ökad risk för typ 2-diabetes, höga nivåer av farliga fetter i blodet och därmed ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar, och ökad risk för att drabbas av fetma, eller svårigheter av att bibehålla viktnedgången.
Insulinresistens är en klinisk diagnos där flera kriterier tas i beaktande av behandlande läkaren, där av förhöjda faste sockervärde, långvarig sockerbetingade skador över blodcellen (HbA1c), förhöjda faste insulinvärde, förhöjda farliga blodfetter och/eller värde på över 7.8 mmol/L av cirkulerande socker i blodet två timmar efter måltiden.
Behandlingen fokuserar främst på livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Vid behov kan läkemedel som metformin användas för att förbättra insulinkänsligheten. Även om Metformin inte innehar indikation för viktnedgång är det viktigaste läkemedel för att behandla insulinresistens. Det läkemedlet har varit ett förstahandsval vid behandling av typ 2-diabetes i över 60 år.
Globalt uppskattas 537 miljoner vuxna leva med diabetes. Även om exakta siffror över antalet användare inte är tillgängliga, indikerar dess siffror att metformin kan betraktas som ett läkemedel med det högsta säkerhetsprofil om försiktighet beaktas vid samtidigt tillstånd som kan leda till vätskebrist, såsom kraftig diarré, kräkningar, feber, minskat vätskeintag, planerade röntgenundersökningar med kontrast (då Metforminbehandlingen tillfälligt avbryts), för att dämpa risken för allvarliga biverkningar som mjölksyraförgiftning (laktatacidos). Förekomsten av laktatacidos hos patienter som tar Metformin uppskattas vara mindre än 0,1 fall per 1 000 patientår.
I Sverige finns flera läkemedel godkända för viktnedgång. Nedan följer en sammanfattning av några av dessa:
Saxenda (liraglutid)
En GLP-1-receptoragonist som administreras dagligen via injektion. Studier visar att cirka 60% av patienterna uppnår en viktnedgång på minst 5% efter ett års behandling. Vanliga biverkningar inkluderar illamående och diarré. Saxenda ingår inte i högkostnadsskyddet; kostnaden är cirka 2 500–3 000 kronor per månad.
Wegovy (semaglutid)
En GLP-1-receptoragonist som ges via veckovisa injektioner. Studier indikerar att upp till 85% av patienterna kan uppnå en viktnedgång på minst 5% efter 68 veckors behandling. Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar. Wegovy ingår inte i högkostnadsskyddet; kostnaden är cirka 3 800 kronor per månad.
Ozempic (semaglutid)
Primärt godkänt för behandling av typ 2-diabetes men används off-label för viktnedgång. Administreras veckovis via injektion. Vanliga biverkningar inkluderar magtarmkanals besvär. Kostnaden är cirka 1 049 kronor för fyra doser; dock ingår det inte i högkostnadsskyddet för viktnedgångsindikation. Även om du har rätt att behandlas med Ozempic så länge du erlägger fullkostnaden, avstår vi den indikationen vid restsituation för att bidra till att skydda diabetikers ”bästa rätt” till just det läkemedlet.
Rybelsus (oral semaglutid)
En tablettform av semaglutid som tas dagligen. Studier visar en genomsnittlig viktnedgång på cirka 3–4 kg efter 26 veckors behandling. Vanliga biverkningar är illamående och diarré. Prisuppgifter varierar; dock ingår det inte i högkostnadsskyddet för viktnedgång.
Mounjaro (tirzepatid)
Ett nytt läkemedel som nyligen godkänts i Sverige för viktnedgång. Effekt- och säkerhetsdata är ännu begränsade. Pris och tillgänglighet varierar; information om högkostnadsskydd saknas för närvarande.
Utvärdering av behandlingseffekt
Effekten av läkemedelsbehandling utvärderas vanligtvis efter 3–6 månader. En viktnedgång på minst 5% av kroppsvikten anses vara en god effekt. Om denna målsättning inte uppnås bör behandlingen omvärderas. Det är viktigt att notera att effekten ofta avtar efter avslutad behandling, vilket understryker vikten av parallella livsstilsförändringar för att bibehålla viktnedgången.
Säkerhetsaspekter och biverkningar
Vanliga biverkningar för GLP-1-receptoragonister inkluderar magtarmkanals besvär som illamående, kräkningar och diarré. Allvarliga biverkningar är sällsynta men kan inkludera pankreatit. Kontraindikationer omfattar tidigare överkänslighet mot läkemedlet eller dess komponenter, samt vissa endokrina sjukdomar. Patienter bör informeras om potentiella biverkningar och varningar innan behandlingsstart.
Kostnadsaspekter
Eftersom dessa läkemedel inte ingår i högkostnadsskyddet för viktnedgångsindikation, kan kostnaden vara betydande för patienten. Det är därför viktigt att diskutera både ekonomiska och medicinska aspekter.
Uppföljning
Om du väljer läkemedelsbehandling följs du regelbundet upp av sjuksköterskor och läkare på CK Klinikerna, NässjöLäkarhus. Uppföljningarna sker digitalt och inkluderar:
Med stöd från läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och beteendevetare från CK Klinikerna får du hjälp att skapa hållbara vanor som gör läkemedel till en naturlig del av livet, frikort gäller
En del av CK Klinikerna
Nässjö Läkarhus
Mariagatan 30
571 33 Nässjö
—–
Orminge Hus
Kanholmsvägen 51, 2 tr
132 30 Saltsjö-Boo
Stockholm
—–
Hospital Universitari Sagrat Cor
C/ Viladomat, 288
08029 Barcelona
Spain
Dessa cookies är nödvändiga för att våra tjänster ska fungera, och går inte att stänga av. Det rör sig bl.a. om cookies som sparar dina val, din varukorg när du handlar eller annan data som behöver sparas mellan sidladdningar. Inga personuppgifter sparas.
Dessa cookies gör att vi kan mäta trafik och räkna besökare och få information om hur besökare använder vår webbplats. All information som samlas in genom dessa cookies är anonym. Om du inte tillåter dessa cookies fungerar inte tjänsten som det är tänkt.